tisdag 27 september 2016

Intressanta fakta om det ryska språket i jämförelse med det svenska

1) Ja, man brukar verkligen ofta fråga på ryska något slags ”Vet du inte var apoteket ligger?”  eller  ”Har du ingen penna till mig?”. Annars (utan ”inte”) låter det mer som förhör. Med ”vet / har / kan du inte” menar  man att man ger möjlighet till att personen har rätt till att inte veta/ ha/ kunna saken. Det låter något artigare och betyder att vi är färdiga att höra båda svar: ja eller nej. Med ”vet/ har/ kan  du” menas det ofta att man tror att personen väl vet/ har/ kan och man vill bara precisera det.

2) Svenskarna brukar svara ”ja, det har jag” eller ”nej, det gör jag inte”, det brukar inte ryssar. Det är tillräckligt med bara ”ja” eller ”nej”. Det betyder inte att vi inte vill fortsätta samtalet, utan tvärtom, vi förväntar snarare fler frågor om saken.

3) Ryska språket är strängare än svenskan. Den eviga diskussionen om vad man ska säga ”äldre än du” eller  ”äldre än dig” är helt omöjlig om  det gäller det ryska språket. Argumentet att man kan uppfatta ”än” antingen som konjunktion eller preposition är omöjligt  i sig. Vadå uppfatta? Kan inte språkvårdare bestämma vad det är för ordklass? Det går absolut inte angående ryskan. Det finns stränga regler. Antingen följer du dem eller pratar/skriver du fel. De svenska språkvårdare säger ganska ofta att ”språket är ju levande och det får förändras”. Det ryska får inte. I alla fall ska det dröja väldigt mycket tid för att språkpoliser erkänner några förändrade språkvanor till något som är tillåtet. Annars riskerar man att verka dum och riktigt outbildad.

4) Man brukar inte säga något i stil med ”jaha” eller ”jaså” efter varje samtalarens replik som svenskarna gör. Å ena sidan kan det verka oartigt och lite förvirrande för den andra, särskilt när man pratar i telefon. Man kan ha berättat något ganska länge och om man inte hört något svar i luren vet man aldrig om samtalaren fortfarande lyssnar eller har sovit  gott ett tag. Å andra sidan förvirrar de här eviga ”jaha” oss också om vi inte är vana vid det här sättet att prata. Ibland kan det verka att personen vill sluta samtalet så snart som möjligt och därför säger ”jaha, jag fårstår, (du behöver inte fortsätta)”. Däremot har vi något slags ”jaha” i form av ett otydligt ljud som ”mmm”. Det stör inte samtalet precis som ”jaha” om det är otydligt och knappt hört.


5) Svenskarna talar enklare än ryssarna. En ryss som pluggar svenska försöker alltid konstruera komplicerade meningar som han/hon uppfattar som ”riktigt vackert språk”. Som resultat är blir fraserna tunga, svåra att förstå och det viktigaste är att ingen svensk behöver detta. Frasen med tre långa bisatser och onödiga particip ersätts normalt i svenskan med tre  enkla satser. Och jag också bör minnas det här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar